Nätverk Kristianstads 121203: Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus

 

Kristianstads kommun
Stadsbyggnadskontoret
29180 Kristianstad 

Samrådsyttrande Hammar 9:151, Hammarshus

Vi som inger detta samrådsyttrande är alla kommuninvånare I Kristianstad kommun och vi är samtidigt från Nätverk Kristianstad.
Nätverk Kristianstad ett nätverk för Kristianstads framtid, med omsorg för det förflutna, och som bildades 2011-06-09.
Staden skall utvecklas. Om handeln skall utvecklas, måste man ha klara tydliga belägg för att behoven finns.
Vi avser att politiskt oberoende granska makten och komma med utlåtanden vad vi kan identifiera som eventuella problem och direkta felaktigheter i beslut.

Vi anser oss som sakägare, då denna externa handelsetablering på Hammarshus kommer innebära stora förändringar och påverkan I hela staden Kristianstad samt för hela Kristianstad kommun.

Vi anser den externa handelsetableringar på Hammarshus i Kristianstad kommun skall stoppas och omprövas.

Skäl som utvecklas i samrådyttrandet är bl.a.

Miljöaspekter
Kulturaspekter
Aspekter på utslagningar av arbetstillfällen med outhyrda lokaler
Ekonomiska aspekter

Motivering till stoppa Hammarshus som externt handelsområde:

Tänkvärt med hänsyn med vad som står på miljökommunen Kristianstads hemsida.
På Kristianstads kommuns hemsida står att läs citat från kommunens hemsida:
“Kristianstads väg mot en hållbar framtid

Kristianstads kommun har jobbat med Agenda 21 sedan 1993. Detta innebär att vi under nitton års tid arbetat med att vända samhällsutvecklingen i en mer hållbar riktning.
Mycket har gjorts, men mycket återstår!
Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och barnbarn. Hur vill du att miljön i kommunen ska vara nu och i framtiden? Det är en viktig fråga att ta ställning till inför olika vägval och beslut.
Målen antogs av kommunfullmäktige i maj 2007. Målen för begränsad klimatpåverkan reviderades i september 2011 när en ny klimatstrategi för Kristianstads kommun antogs.”

Vi anser härmed att Kristianstads kommun tills vidare stoppar alla beslut vad gäller extern handelsetablering tills Östra Centrum varit öppet ett år allt enligt, den s.k. Ettårsgränsen (KB 110920) skall gälla.
”Trots att ettårsgränsen har varit bärande i processen gällande Östra centrum kan kommunen inte hitta något politiskt beslut om den. Däremot finns den med som en skrivning i utredningen ”Den framtida utvecklingen av handel i centralorten Kristianstad” från 19 september 2007, och som låg till grund för beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott samma dag. Där skriver utredaren om Konsortiets planer för Hammarshusområdet, och fortsätter: ”Gallerian får öppna tidigast ett år efter Östra centrum, under förutsättning att denna ordning kan godtas av samarbetspartnern för Östra centrum”.

Vi är även helt emot dessa stora externa handelsetableringar efter, att vi har läst på Kristianstads kommuns hemsida angående Kristianstads miljöpolicy. Om denna miljöpolicy skall inge något förtroende, skall all vidare externhandel förutom volym- och dagligvaruhandel på Hammarshus stoppas tills Östra Centrum varit öppet ett år.

Texter får Kristianstads kommuns hemsida, som bl.a. ligger till grund för detta samrådsyttrande:

”Planera inköpen – färre bilresor till affären sparar tid, pengar såväl som energi och minskar växthusgasutsläppen.

I Kristianstads kommun arbetar vi aktivt med miljöfrågor.

Efter lång tids arbete, med analyser, utredningar, remisser, möten och diskussioner, har Kristianstad slutligen fått en ny klimatstrategi

En ny klimatstrategi och energiplan, som ersätter den förra från 2005 antogs av kommunfullmäktige. Styrdokumentet består av två delar, dels en bakgrund och nulägesbeskrivning, dels en sammanställning av mål och handlingsplan för kommunens arbete fram till 2020.”

Ytterligare argument till avslag av externhandels etablering på Hammarshus.
Detta efter att ha läst Pierre Månssons uttalanden om löften och avtal gentemot det företag Steen & Ström, som kommunen själv bjudit in, och som även f.d. kommunalrådet Gustafson vidimerar att ettårs regeln skall gälla och ska gälla efter att hela Ö. Centrum står färdigt!
Vem tar ansvar för eventuell skadeståndsprocess gentemot Kristianstads kommun enbart för man är benägen och gå det s.k. Konsortiet till mötes, vilket dessutom kunde skada Kristianstad, vilket även framgår av Kommunens egen handelsutredning av Nordplan och som bekostats av kommunen.

Förslaget med de nya stora handelsområdena på Hammarshus.
Det är en etablering, som går emot tidigare uttalanden om miljön som kommunen gjort och gör dessutom att de uppsatta miljömålen blir mycket svåra att nå anser vi och Naturskyddsföreningen, som kommer att tillfrågas.

2005 utnämndes Kristianstads kommun till Sveriges bästa klimatkommun av Svenska Naturskyddsföreningen.

På vilken plats hamnar Kristianstads kommun som klimatkommun, om denna externa handelsetablering med Hammarshus genomförs?

Kristianstads miljöpolicy skulle då lätt kunna uppfattas, att man arbetar för ett förbättrat klimat med ena handen och för ett försämrat klimat med den andra.

Det är motsägelsefullt att kommunen lägger pengar på att skapa en levande stadskärna, samtidigt som de tillåter stora köpcentrum utanför staden, menar vi.

Kristianstad kommun ligger i framkant med sitt klimatarbete, men samtidigt arbetar de för en stadsplanering som innebär en miljömässig försämring. Risken är också stor att ännu fler mindre butiker slås ut. Detta försvårar för människor att kunna promenera eller cykla till butiken vilket gör att biltrafiken ökar och därmed utsläppen.
Miljökonsekvensbeskrivningen borde komma fram till I sin slutsats till I framtagna detaljplan, att miljön påverkas mycket mer negativt om dessa externa handelsytor på Hammarshus utanför stadskärnan tillåts.
Ett ytterligare skäl till stoppande av denna externhandel.

Vi har även tagit del av Naturskyddsföreningens samrådsyttrande, som vid flertal tillfällen(bifogas) sedan 2006 framfört sina negativa synpunkter på den planerade expansiva externa handelsutvecklingen i Kristianstads kommun, som även vi i Nätverk Kristianstad motsätter oss med samma miljöargument som stöd.

F.ö. undrar vi om denna planerade externa handelsutveckling går i linje med Miljöpartiets syn på en god miljö?

Vi anser att ovan ingrepp i stadsmiljön strider mot framlagda planen för Stadsmiljöprogram.

Alltså med avseende på det nya stadsmiljöprogram som framtagits ställer vi oss emot ovanstående genomföranden av 70 000 kvm externhandel, som enligt vår uppfattning omgående måste stoppas tills Östra Centrum stått färdigt med Steen och Ström, som Kristianstads kommun bjudit, visserligen med en viss fördröjning, som kan ha sina skäl såsom all utveckling måste gå i takt med konjunkturen och vad ekonomin och utvidgningen av att handelsytorna tillåter. Detta är även i linje med den handelsutredning utförd av Nordplan och beställd och köpt av Kristianstads kommun.

Med anledning av att Kristianstad kommun har som policy att framtona, som en ”miljökommun” framför vi nu med anledning av Hammarshus, med detta en uppenbar risk för stora utslagningar av arbetstillfällen och ett avfolkat stadscentrum i Kristianstad med tomma affärslokaler som följd.

Lund och Växjö vilka ofta nämns som bra exempel av etablerarna av externa shoppingcentra (dessa kallar det för Familje Shopping), vilket är jämförbart med handeln i stadskärnan, vilket bara är en annan benämning. Kanske har totala handeln ökat i dessa städer, men stadskärnornas verksamheter har lidit stor skada.

Både i Lund och Växjö har centrumhandlarna haft krismöten just p.g.a. externhandelsområdena Nova i Lund och Samarkand i Växjö.
Det finns redan idag många tomma lokaler och fler butiker är på väg att stänga i dessa städers centrum t.ex. i Lunds centrum finns ca15-20 hyreslediga butikslokaler.

Samma fenomen har skett i många andra stadskärnor i Sverige p.g.a. att kommunerna inte tagit ansvar för den långsiktigt hållbara stadsplaneringen, som åligger kommunernas ansvar i Plan- och Bygglagen.

Risken för betydande skador framgår tydligt i NIRAS utredning ”Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-03-09” beställd av Kristianstads kommun från vilken vi ingalunda kan dra slutsatsen, att som det sägs i tjänstemannautlåtandet ”tidigare Handelsutredning påvisar ringa konsekvenser mot stadskärnan”, vilket enligt vår och Niras utredning kan INTE anses som ringa.

Nu senast fanns att läsa i KB 120414 ”Tuffare tider för handeln”
”Etableringen av Hammarshus köpcentrum bedöms få stora konsekvenser för övrig handel, enligt en utredning. Minskad omsättning på 12-13 procent kan leda till butiksnedläggningar i Kristianstad, Bromölla och Sölvesborg.”

*  Idag är nästan alla butikslokaler på Södra Torg outhyrda.

▪    På Norr finns många hyreslediga lokaler.

▪    T.o.m. i centrum finns hyreslediga butikslokaler!

Dessa farhågor framgår redan i kommunens ursprungliga Handelsutredning framtagen av Nordplan och beställd av Kristianstads kommun redan 2006!

Denna expansion av externhandeln planeras i Kristianstads kommun trots att Sveriges Riksdag är på gång med nya restriktioner ”Åkermarkens skydd och externa köpcentrum” t.ex. på den högkvalitativa jordbruksmarken vid Hammarshus, viket redan idag borde tagas hänsyn till i dagens långsiktiga stadsplanering i miljökommunen Kristianstad

Ansvariga Kommunalrådet Pierre Månsson (FP) säger även i KB i annan artikel 120414 ”Det är en svår balansgång. Vi vill stärka city, men vi har sedan 2006 ett avtal med Hammarshus konsortiet, som vi också måste leva upp till, säger Pierre Månsson.
Hur kan Kristianstads kommun utlova något innan planärenden vunnit laga kraft? Är det juridiskt rätt att ”öronmärka” mark, som inte är färdig planlagd?

På Hammarshus planeras ca 2500-3000 GRATIS p-platser på högklassig jordbruksmark som säljs av kommunen, i centrum av Kristianstad finns ca 1500-1100 p-platser pris 8 kr/tim.

Är detta miljötänkande och tillgänglighet för alla och likabehandling?

Denna enorma handels expansion inom mycket kort tid, som nu sker i Kristianstad, och som Kristianstads kommuns har hela ansvaret för genom PBL, är en ekvation som inte kommer att gå ihop, vilket inte kräver några större kunskaper i matematik för att inse.
Som bekant i den privatekonomiska världen finns inte pengar för obegränsad för konsumtion precis som borde gälla i den kommunalpolitiska världen!

Det är bra med konkurrens, och det är i alla sammanhang bra att vara realistiskt och se saker och ting med realistiska ögon och i takt med vad verkligheten tål, om det är privat eller offentlig ekonomi.
Vi vill se ett svar på detta hur Kristianstads kommun ser på den långsiktiga hållbarheten med denna handelsexpansion med utförliga motiveringar såväl ur kommunal synvinkel och mellan kommunalt perspektiv, som ligger under det kommunala ansvaret.
Det är Kristianstads kommun, som har ansvaret för Plan- och Bygglagen och för vad som är på väg att hända samt även ansvaret för det mellankommunala sambandet.

Kristianstads kommuns ekonomi verkar redan nu vara ansträngd, eftersom det nämnts om att det eventuellt kan bli tal om en skattehöjning på 80 öre nästa år, när vi redan idag har en hög kommunalskatt i Kristianstad kommun.
Vi vet ännu inte slutet på lågkonjunkturen, som befaras bli långvarig med stor arbetslöshet inte minst i vår region med stor ungdomsarbetslöshet.

Denna befarade skattehöjning för att räcka till kommunens kärnverksamheter skola, barn och omsorg, vilket är kommunens kärnverksamhet.

En högre kommunalskatt är dock inget som attraherar inflyttning av nya kommuninvånare, som är ett av målen i Kristianstads kommun och speciellt inte höginkomsttagare, som ofta genererar många arbetstillfällen.

Vilket ansvar är Kristianstads kommun beredd att ta för ett skadat stadscentrum för överskådlig tid och många utslagna arbetstillfällen i centrum?När skadan är skedd, är det mycket svårt att återställa!

I handlingarna till detta samrådsyttrande finns inga kostnadskalkyler.
Ingen redovisning med kostnadsfördelning med vilka kostnader som kommuninvånarna skall bära p.g.a. handelsetablering Hammarshus och vilka kostnader som skall bäras av C4 Shopping, som måste anses som initiativtagare till detta projekt och således skall stå för huvuddelen av dessa exploateringskostnader i form av nya vägdragningar, VA-ledningar samt dagvattendragningar med merkostnader p.g.a. noll meter över havsnivån.
Vilket pris skall Kristianstads kommun sälja denna ”öronmärkta” mark till C4 Shopping?
Vi kräver en fullständig kostnadsredovisning för dessa exploateringskostnader.
Detta är synnerligen viktigt då fattas resurser i kärnverksamheterna, som skola har sparbeting och nu senast kan två våningsplan för äldreboende, som är färdigbyggda för inflyttning, inte öppnas p.g.a. bristande resurser i den kommunala ekonomin och detta trots kö finns för brukare för detta boende.

Konsekvensbedömning Hammarshus 2012-04-10 av Nira beställd av Kristianstads kommun:

Ett tapp på 10 % motsvarar 4-5 års efterfrågetillväxt i dagligvaruhandeln.

En tumregel är att kunder inte åker bil mer än 15 min eller som mest 20 min för att handla dagligvaror om inte resan samordnas med ett annat ärende. Stora dagligvaruenheter, i t.ex. Bromölla, Hässleholm, Broby och Osby kan tappa ca 5 % och i något enstaka fall något mer. Butikerna i Östra Göinge riskerar störst långsiktig påverkan, främst därför att befolkningsunderlaget minskar och arbetsutpendlingen är stor. De nya etableringarna är alltså inte huvudanledningen till detta.

En annan slutsats är att det år 2015 inte kommer att finnas en marknad för två stora DV-butiker vid södra infarten (sammanlagt 8 000-9 000 kvm har diskuterats där) och samtidigt en till två stora butiker i Hammarshus. Det sannolika är att butikerna etableras antingen vid södra infarten eller i Hammarshus. Det kan ju också bli en butik i vartdera läget.

1.2.1. PÅVERKAN – SHOPPING

1.2.1.1. Primärområdet

Kommunstyrelsen i Kristianstad har antagit detaljplanen för Östra Centrum i Kristianstad. Produktionsstart har av Steen & Ström beräknats till hösten 2012 med en etappinvigning under 2013. Steen & Ströms galleria beräknas stå helt klar 2014. Shoppingdelen Hammarshus bedöms av Ågrenkonsult öppna år 2015. Shoppingefterfrågan i primärområdet år 2010 var ca 2 200 Mkr.

Gallerian i Hammarshus har sitt första hela försäljnings år 2016. Då bedömer NIRAS att shoppingefterfrågan detta år är ca 2 500 Mkr i primärområdet dvs. en ökning med ca 300 Mkr från år 2010. I en god marknad skulle omsättningen på 28 000 kvm shopping kunna bli 600 Mkr. Men i den mycket hårda konkurrens som kommer att råda med två täta etableringar av shopping i Kristianstad bedömer vi att Hammarshus kan nå ca 400 Mkr det första året. Av detta tas 75-80 % i primärområdet, NIRAS bedömer ca 310-330 Mkr. Det bedöms leda till 12-13 % genomsnittlig omsättningsminskning för befintlig shoppinghandel år 2016 i primärområdet, dvs Kristianstads, Bromöllas och Sölvesborgs stadskärnor.

Generellt kan sägas ungefär som för DV-handeln, att en butik med ordnad ekonomi oftast klarar en omsättningsminskning på ca 5 % med vissa anpassningar. En förlust på 10-15 % kräver i regel neddragning på personal mm, men flertalet butiker bedöms klara också en sådan omställning. Samtidigt bedömer vi att ett antal butiker kommer att få läggas ned i stadskärnan.

NIRAS bedömningar är att handeln i Kristianstads centrum successivt kommer att koncentreras till den östra delen av centrum med Västra Storgatan som västra gräns. Exakt hur stark Västra Storgatan kan bli som framtida butiksstråk är svårt att säga, det beror på hur bra man försvarar sig och hur den framtida allmänna tillväxten i regionen blir. NIRAS bedömer att det krävs mycket aktiva och genomtänkta åtgärder från fastighetsägare, handel och kommun för att den västra delen av centrum inte skall bli alltför svagt i framtiden, dvs. för svagt för att locka till sig bra butiker och restauranger.

Det kommer också att krävas insatser i den östra del för att stadskärnan skall stå fortsatt stark. Den regionala marknaden är begränsad och har en relativt begränsad tillväxt under kommande år. I en del marknader av liknande storlek, har stadskärnan drabbats mycket hårt av externa shoppingetableringar, t ex Borlänge, Trollhättan och Uddevalla. Visserligen har Kristianstad ett bättre utgångsläge än dem (bättre stadskärna) men utmaningen bör tas på största allvar.

Troligen blir det allt mer så att västra delen av centrum kan hyra verksamheter med lägre hyresbetalningsförmåga med den östra delen med kloka satsningar kan bli ”den heta delen”. Det är viktigt att dessa satsningar sker nu, och inte efter Hammarshus, i Jönköping t ex tappade stadskärnan ca 20 % av sin omsättning efter etableringen av det externa centret A6, och det tog flera år och stora investeringar innan stadskärnan återhämtade sig.

I Niras utredning nämns det om många faror för den etablerade handeln i Kristianstad, som kräver stora extra åtgärder med stora kostnader för att minimera skadorna av utspädningen i handeln, som C4 Shopping är orsaken till.

Hur skall det gå för fastighetsägare i centrala Kristianstad med gamla fastigheter och kanske tomma lokaler, som skulle generera hyresintäkter?

 

I sin värsta förlängning kan delar av den gamla stadens centrum tvinga rivas p.g.a. bristen på resurser till underhåll av de äldre fastigheterna, som idag är unika. Externhandel dränerar alltid stadskärnorna på besökare. Kristianstad är en gammal handelsstad med en unik stadskärna, känd för sitt affärsutbud, som alltid haft och fortsättningsvis behöver kunder utöver Kristianstads.

Indirekt är det Kristianstads kommun, som äger planmonopolet i PBL, som är skull till dessa risker enligt NIRAs utredning för den etablerade handeln med stor risk för utslagningar arbetstillfällen och outhyrda lokaler i centrum m.a.o. bör det ställa krav gentemot Kristianstads kommun, som har ansvaret till detta.

Förändringen av svenska städer har gått fort sen 1950-talet. Stora citysaneringar, varuhus, simhallar, arenor och nu de senaste åren en accelererande utbyggnad av köpcentra.
Sverige har rekord i Europa när det gäller köpcentrumyta per invånare.

Köpcentret är en form för detaljhandel som nu övergetts i det land där det först sågs, USA. I allt större utsträckning vill man där bygga ”walkable citites”, dvs städer som inte enbart är beroende av bilen. Man vill ha stadskärnor liknande de som finns i Europa.

I Sverige har vi kopierat det mesta som kommer från USA med något decenniums fördröjning, men utbyggnaden av köpcentra i Sverige bromsar nu in.

De stora investerarna säljer mindre centra och behåller bara de allra största. Besöksfrekvensen i centra minskar, antalet företag som vill hyra blir färre och leder till en ännu större likriktning än idag.
I detta perspektiv måste städer i stället utveckla det som är unikt, som gör ett besök värt resan.

Få städer i Sverige har en sådan unik stadskärna som Kristianstad som med en stadsplan fortfarande fungerar efter 400 år. Det är lätt att som invånare i en sådan stad att kanske bortse från det unika när man ser det varje dag. Det räcker med att vara borta ett tag så inser man igen att det finns värden att försvara.
Kristianstad centrum är ett riksintresse.

Det är Kristianstads kommun som har planmonopol och kan bestämma vad som skall byggas. Men det finns också ett ansvar för andra än de egna kommuninvånarna att bevara stadskärnan som en levande stad.

Ett externt centrum i Hammarslund skulle innebära en starkt ökad konkurrens för handeln i stadskärnan. Konsekvenserna gäller inte bara enskilda företags överlevnad utan också för själv stadskärnan.

Om inte lokalhyrorna i gatuplan på fastigheterna kan behållas så äventyras det långsiktiga underhållet av hela fastighetsbeståndet och därmed den historiska stadskärnan.

Vi kräver ett utförligt svar från Kristianstads kommun på hur kommunen ser på detta och hur kommunen är bredd att ta ansvar för dessa skador som kan uppstå och ansvaret för dessa extra insatser sägs i NIRAs utredning, som kommunen och ingen annan är direkt ansvarig för genom planmonopolet PBL.

Förslaget till detaljplan för Hammarslundsprojektet bör därför avslås.

Vi vet att en stor del av planerade investeringar sker med privat riskkapital men i vilken utsträckning exponerar sig Kristianstads kommun i dessa investeringar? Det är frågan, som vi också som kommuninvånare kräver ett svar på.

 

Som avlutning upprepas och tilläggs en del som tidigare sagt, som vi också kräver svar på i vårt samrådsyttrande. För att upprepa det jag tidigare sagt och skrivit är följande. Det är på detta sättet problem bör angripas enligt vår uppfattning.

 

▪    Alla beslutade investeringar måste vila på en genomtänkt politisk vision hur Kristianstad ska utvecklas inom en ca. 30 års period.

▪    Planen måste ha som utgångspunkt att stan blir attraktive för invånarna med social service inom all kategorier av högsta klass samt ett attraktivt utbud av privata tjänster.

▪    Ekonomin ska vara i balans med lägsta möjliga skatteuttag. De kommer att bli allt mer betydelsefullt att hålla lågt skatteuttag i framtiden.

▪    Stan ska vara miljömässigt attraktiv.

▪    Ovan parametrar ska skall åstadkommas i ett ekonomisk läge där idag kända förutsättningar allt kommer att radikalt  genomgå drastiska förändringar.

▪    Här kan nämnas, globalisering med en konkurrens som vi tidigare inte har känt till, avindustrialisering, minskat utrymme för konsumtion, befolkningsförändringar, miljökrav etc.

Kommunen bör ha en plan för hur dessa hot/möjligheter ska bemötas.

  • Har den nuvarande planen tagit ovanstående variabler i beaktande vid upprättandet av planen?
  • Finns det alternativ planer? Finns risk- och konsekvensanalyser upprättade.
  • Finns det ekonomiska kalkylunderlag för de investeringar som kommunen förbundit säg att genomföra.
  • Finns avkastningskalkyler för dessa investeringar.
  • Hur ska investeringarna finansieras?
  • Kommer de av kommunen beslutade och planerade investeringar att uppfylla målbilden?

Här följer reflexioner från kommunens samrådsmöte 26/11 på Yllan, som vi hämtat från stadsplanerarens Anders Almérs blogg urbantlokalt.se,
Anders Almér var närvarande på samrådsmötet och har hela mötet inspelat.
Anders Almér har under många arbetat med kommersiella fastighetsprojekt som innehåller handel och service och även hotell. På senare år blev det fler uppdrag åt kommuner och fastighetsbolag inför planering av nya bostadsområden.
Vi har lov att använda detta citat av  A. Almér även som våra argument.
Detta citat överensstämmer med våra uppfattningar:

 

”Först ut var Sune Friström, den förre stadsarkitekten och stadskulturchefen, författaren till böcker om Kristianstad, drivkraften bakom restaurationen av Bastion Konungen, mm

Hur har ni kommit fram till de ytor för köpcentrum och volymhandel som redovisas. Varför är det just dessa siffror man kommit fram till. Detta borde vara något som borde ha diskuterats ordentligt med de ledande politikerna som jag förstår det för det här är ju en avvägning mellan de tre handelsområdena i Kristianstad. Det är planmonopolets clou så att säga som ni sysslar med. Det har ju diskuterats i fem sex år så ni måste kunna svara på detta.

Marie Nilsson Shehata som är planarkitekt på Kristianstads kommun var den som presenterade förslaget och också en av dem som svarade på frågor.

– Ytorna? Vi har fått ett förslag från exploatörerna som låtit sina konsulter rita på, och då blev de det husen som visats.

Det milt sagt intetsägande svaret på Sune Friströms fråga föranledde moderatorn att i stället be kommunalrådet Pierre Månsson att svara på hur man resonerat.

Pierre Månsson:

– Hur har diskussionen varit om hur många kvadratmeter som skall vara i området? Det är samma kvadratmeterytor som var med i handelsutredningen. Vi har inte varit inne i avvägningen hur många kvadratmeter som ligger i volymhandel resp. shopping. Det har litegrann fått styras av exploatören. Det är viktigt att det är de ytor som man har med i handelsutredningen som man har som grund

Sen skall man komma ihåg att vi gjorde inte heller det när det gäller den andra etableringen inne i stan för den ökade med ganska många kvadratmeter i slutskedet och är rätt mycket större idag än vad den vara när den diskuterades i början vilket inte detta området är. Vi har lagt ett rådhus i centrum så att folk kommer till centrum. Arbetstillfällen i centrum. Kristianstadslänken skall stärka centrum. Vi har jobbat hårt för att få till den citygalleria som nu byggs för att stärka cityhandeln. Gågatorna är handelns hjärta och lungor men vi tycker nu att det är dags att det blir en galleria utanför. Det var kommunen som tog första initiativet och där kommunen har legat på. Vi tror att det finns utrymme för detta också (C4 Shopping)

Intressant att höra att det var politikerna som inte bara tagit initiativet till Östra Centrum utan också ”legat på”. Frågan som tyvärr inte ställdes var HUR man blev så övertygade om att ett köpcentrum var ett sätt att stödja Kristianstads centrum. Var det konsulterna som sa det också och inte bara utredda hur stort det skulle vara.
Andra röster från åhörarna:

– När exploatörerna kommer med en stor börs och bygger 71 000kvm. Vem tar ansvar för att fastigheterna i centrum står med tomma lokaler?

– Här byggs 3000 p platser. Är det överens med Kristianstads miljöpolitik?

– Vi skall inte ha handeln utanför stan utan inne i centrum. De små affärerna är unika och det skall vi vara rädda om.

– Snälla politiker, ta ert sunda förnuft tillfånga och fundera flera gånger innan ni fattar beslut (om projektet C4)

Så kom även exploatörerna till tals genom Pär Frankenius

Har jobbat med projektet sen 2006. Vi är lokala och investerar väldigt mycket pengar. Kristianstad är en handelsstad den enda inpendlingsstad som inte har fullt utbyggt shopping (ej citygalleria) . Skall vi få in fler människor måste vi vara kompletta. Varför här långt ut. Detta är i staden Kristianstad. Detta är inte externt det är halvexternt. Handelsindex 108 var 2011. (Det innebär att omsättningen är 8% större än vad som teoretiskt motsvaras av underlaget, alltså kommer folk utifrån och handlar)

Helsingborg har 122 totalt sett och för sällanköpsvaror 149. Åtta procent av de anställda i Helsingborg arbetar inom handeln mot sex procent i Kristianstad som också motsvarar rikssnittet. Så där finns betydligt mer att plocka. Det finns en miljard som vi kan plocka för att komma upp i paritet med Helsingborg. Här finns möjligheter att utveckla Hotet är att vi blir ointressanta. Kristianstadstidningarna fylls av reklam för Emporia och Väla. Detta kommer bli kanon. Vi utvecklar kulturen. Detta blir ett grönt område. Ni kan vara lugna. C4 Shopping hotar inte några butiker i stadskärnan. Sandelins som jag äger hotas inte av om Dressman kommer utan att K krymper och blir mindre.

Pär Frankenius lugnande besked och iver att konkurrera med Helsingborg rimmar inte med hur utvecklingen är i den staden. Åhléns, Din Sko och KappAhl stänger i centrum.

Vad kostar infrastrukturen?
I slutet av möte tog flera åhörare upp frågan vad det omfattande vägnätet kostar (titta på illustrationsplanen via länken igen), ett vägnät med avfarter och rondeller som skapas bara för att här skall blir ett köpcentrum.

Trots att åhörarna uppmanades under kvällen att ställa konkreta frågor och inte bara ge synpunkter så fick denna konkreta och kanske bland de viktigaste frågorna inget svar.

Pierre Månsson hänvisade till att det pågick förhandlingar med exploatören om vem som skall betala vad. Åhörarna och därmed skattebetalarna fick inte veta vilka insatser de kan tvingas lägga på bordet och som man nu förhandlar om.

Mötet avslutades sedan vid 21 tiden. Det formella var över men känslorna finns kvar. Av applåderna att döma under kvällen var känslorna för Kristianstad men inte för C4 Shopping.”

 

De frågor som ställdes på detta samrådsmöte och som citerats här ovan samt Anders Almér reflexioner på de svar som avgavs på samrådsmötet gör vi här även till våra frågor och reflexioner, som vi vill ha kommunens svar på och även förklaring på hur kommunen ser på Anders Almérs invändningar.

 

Vi är medvetna att en del av våra argument för avslag till handelsetableringen på Hammarshus upprepas här i denna skrivelse. Detta beror enbart på, att vi vill visa så har också fallet varit i den offentliga debatten och vi vill på detta vis visa, att stora befarade skadorna kan bli resultatet på Kristianstad genom denna etablering.

 

Vid eventuellt avslag på detta samrådsyttrande kräver vi ett väl underbyggt och utförligt svar på allt vad som inges här i vårt samrådsyttrande med motiveringar till avslag från Kristianstads kommun, eftersom denna handelsetablering kommer att påverka hela kommunen samt även de omkringliggande kommunerna, där Kristianstads kommun även har det mellankommunala ansvaret för dessa kommuner.
Alltså inget svar i rent allmänna ordalag.
Alla, som skriver under detta samrådsyttrande är mantalsskrivna i Kristianstads kommun och sakägare och vi ser fram emot skriftliga svar till samtliga undertecknade från Kristianstads kommun.

Med anledning av att det under samrådsmötet 26/11 framkom och konstaterades stora brister i samrådsunderlaget i ovanstående planärende anser vi oss ha rätten ett tillföra mer argument och fakta till detta yttrande och eftersom kommuninvånarna endast har en vecka på sig till yttrande efter samrådsmötet i detta komplexa ärende, och som är mycket viktigt för Kristianstads framtida hållbara långsiktiga stadsutveckling såväl ur kommunalekonomisk, miljöhänseende och ur kulturell synpunkt.
Vi saknar bl.a. kostnadsredovisningar hur kostnadsfördelningen kommer drabba kommuninvånarna och exploatören samt inga sannolikskalkyller för olika scenarier nämns i planunderlagen i detta planärende.

Mer fakta och synpunkter kommer att tillföras av oss i vårt samrådsyttrande från Boverket och Länsstyrelsen i Skåne som tillskrivits, så fort vi får svar från dessa myndighets instanser.
Vi avstyrker denna plan till en extern handelsetablering i Hammar, vilket kommer skada Kristianstad under mycket lång sikt, som framgår av våra argument.

Kristianstad 121203
Nätverk Kristianstad

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s